Sjukhus dag tre
Ja, vi pallrar oss upp vid 06-tiden för att ta taxin till sjukhuset vid sju och förhppningsvis vara framme vid åtta. Det tar olika tid och kostar litr olika varje morgon men en taxiresa på ca 45 min kostar runt 50:-- ganska överkomligt det oxå. På sjukhuset har jag hittills träffat mest bebisar med andningssvårigheter. Inte konstigt i den här miljön. 40 gr varmt och miljoner vespor samt 80% luftfuktighet. Man sticker och sliter och drar i de små liven och jag är inte alls speciellt sugen på att sätta en nål i dem... Vi hade två små bebisar som inte blev speciellt mycket bättre trots insatser och alla respiratorerna var upptagna. Under eftermidagen var vi på operationsavdelningen och var med på en blindtarmsoperation. Lite kul att se hur det funkar här och jag måste nog säga att det var ganska sig likt.
Trafiken är som den är hela tiden - galen galen. man kör dit man vill i skata mak och förflyttar sig lite som man vill. jag vet att jag skrivit om det tidigare men det är bara inte klokt. Helt sinnessjukt galet och ändå finns det någon slags vardaglig takt i det iallafall. Det tutar hela tiden och ligger en ganska kraftig ljudmatta runt oss hela tiden.Vi längtar efter lite luft och space...
Trottoarerna, i de fall det finns några, kan och inte bara kan, de används till allt. Här bor och lever man sitt liv. Igår såg jag tom en spjälsäng som man ställt ut på gatan medans familjen arbetade brevid. Man styckar kött och tvättar vespor vägg i vägg. Affärer öppnar och stänger. Det är en på morgonen för att vara en annan på eftermiddagen och en tredje på senare på kvällen. Helt plötsligt oväntat slår ett ställe igen som man satt och käkade på dagen innan. Här är allt som normalt sätt är lite konstigt helt normalt och i sin ordning. Jag försöker ställa in mig på det och bara flyta med.
Jag har ju i flera dagar undrat vad alla stränga poliser har för meningsfull uppgift. Nu har jag lärt mig. de kör i kapp ett lämpligt offer. Går runt och "hittar" något fel som man sdan får köpa sig loss ifrån. Det är högljudda utryckningar och man tror att nåt stort är på gång, men nu har jag alltså lärt mig nåt nytt - igen.
Trafiken är som den är hela tiden - galen galen. man kör dit man vill i skata mak och förflyttar sig lite som man vill. jag vet att jag skrivit om det tidigare men det är bara inte klokt. Helt sinnessjukt galet och ändå finns det någon slags vardaglig takt i det iallafall. Det tutar hela tiden och ligger en ganska kraftig ljudmatta runt oss hela tiden.Vi längtar efter lite luft och space...
Trottoarerna, i de fall det finns några, kan och inte bara kan, de används till allt. Här bor och lever man sitt liv. Igår såg jag tom en spjälsäng som man ställt ut på gatan medans familjen arbetade brevid. Man styckar kött och tvättar vespor vägg i vägg. Affärer öppnar och stänger. Det är en på morgonen för att vara en annan på eftermiddagen och en tredje på senare på kvällen. Helt plötsligt oväntat slår ett ställe igen som man satt och käkade på dagen innan. Här är allt som normalt sätt är lite konstigt helt normalt och i sin ordning. Jag försöker ställa in mig på det och bara flyta med.
Jag har ju i flera dagar undrat vad alla stränga poliser har för meningsfull uppgift. Nu har jag lärt mig. de kör i kapp ett lämpligt offer. Går runt och "hittar" något fel som man sdan får köpa sig loss ifrån. Det är högljudda utryckningar och man tror att nåt stort är på gång, men nu har jag alltså lärt mig nåt nytt - igen.
Kommentarer
Trackback
